Finbesök i Nybroån
I förra veckan var några danska kollegor på besök i Nybroån, Sverige, för att fånga stensimpor till ett danskt LIFE-projekt vid namn UC4LIFE Danmark. Det danska projektet är en uppföljning på det tidigare svenska LIFE-projektet UC4LIFE. 500 stensimpor fångades in via elfiske och transporterades till andra sidan sundet för att återinföra fisken som dessvärre är utrotad i Danmark. Stensimpan är nämligen värdfisk för den tjockskaliga målarmusslan som alltså behöver stensimpan för att reproduktionen ska bli lyckad. Stensimpan är en indikatorart och förekomst av fisken tyder på att vattendraget är välmående och av god vattenkvalitet. Föroreningar är något som stensimpan är känslig mot och det var bland annat föroreningar som utrotade fisken i de danska vattendragen. LIFE CONNECTS var på plats för att bland annat dokumentera händelsen samt diskutera med sina danska kollegor. Även en livesändning genomfördes via LIFE CONNECTS Facebook. För att se den i efterhand klicka här.
Båtelfiske efter fullvuxen lax i Rönneå
I september genomfördes båtelfiske i Rönneå efter fullvuxen lax. Båtelfiske är ett elfiske fast man genomför det med hjälp av en båt över områden där man inte kan genomföra traditionellt elfiske eftersom vattnet oftast är för djupt. Med hjälp av båtelfiske kan man fånga in större fiskar vilket syftet också var i detta fall. Laxarna som fångades placerades i stora baljor och förflyttades sedan uppströms de tre kraftverken i Klippan. DNA-prov togs på laxarna för att kartlägga deras arvsmassa samt att små sändare placerades på fisken för att bland annat få information om fiskens rörelsemönster uppströms kraftverken. Att veta var laxen vandrar kan ge viktig information om var viktiga lekområden finns när fisken i framtiden kan vandra fritt i Rönneås huvudfåra. Laxens position uppdateras i realtid och verkar trivas bra i sina forna lekområden!
Även båtelfiske genomfördes i kraftverksdammarna i Stackarp och Forsmöllan. Detta gjordes för att inventera vilka fiskarter som finns i dammarna och hur stora fiskpopulationerna är. I Stackarp fångades få fiskar och fiskarter överlag. I Forsmöllan var antalet fiskar fler men fortfarande inte stort. De olika fiskarterna som fångades var bland annat ruda, abborre, mört och gädda.
Åtgärdsarbete i Virån
I Virån har åtgärdsarbeten genomförts under sommaren 2020. Bland annat har biotopvård genomförts vid vissa lokaler i Virån. Exempelvis har man återfört block och sten som tidigare saknats för att återskapa strömsträckor med en varierad bottenstruktur som kommer gynna flera arter. Åtgärder har också genomförts vid ett dämme i Blomfors som tidigare utgjorde ett vandringshinder. Fiskar kan nu vandra förbi platsen till nya lek- och uppväxtområden samt att det nu finns en återskapad strömsträcka som strömvattenarter kommer att trivas i. Elfiskeundersökningar visar att öringtätheterna redan har fyrdubblats som resultat av åtgärderna. Även havsvandrande öring har observerats i områden som genomgått biotopvård. Mycket glädjande!
Nivåövervakning i Fliserydskvillen, Emån
I Emån har man under sommaren installerat ett nivåövervakningssystem i Fliserydskvillen i syfte att erhålla referensvärden för vattennivåer innan biotopåtgärder inleds. Vid området i Emån har dock redan laxobservationer gjorts genom elfiske vilket indikerar att det finns betydande expansions- och rekryteringsmöjligheter för strömvattenlevande arter inom området.
Undersökningar i Alsterån för framtida insatser
Inom LIFE CONNECTS har det under sommaren tagits fram en underlagsrapport för Alsterån där man utreder konsekvenserna av en avsänkning av Arbågadammen. Dammen ligger inom ett mycket intressant område som heter Hornsö ekopark. En avsänkning av dammen skulle innebära att cirka 600 meter strömsträckor återskapas med positiva effekter för bland annat sötvattensmusslor.
Elfiske och transektmätning avslutad för i år inom LIFE CONNECTS
Elfisket inom LIFE CONNECTS har avslutats för i år. Totalt elfiskades 9 lokaler i Skåne, 5 elfisken i Rönneå och 4 i Verkeån. Elfiskena visade på en variation av fiskarter i båda vattendragen, bland annat fångades ål, lax och stensimpa. Resultaten från undersökningarna visar att vissa lokaler har ett påverkat fiskbestånd, medan referenslokalerna uppvisar goda tätheter av fisk. Förhoppningen är att tätheterna av fisk ska öka och blir ännu större när åtgärderna inom projektet är genomförda.
Utöver elfiskena har också transektmätningar genomförts. Transektmätningarna görs på elfiskelokalerna för att få en bättre uppfattning om sträckans hydromorfologi (sträckans fysiska karaktär). I transektmätningarna mäter man bland annat lokalens bredd, strömhastigheten, djupet och vilket bottensubstrat som dominerar. Mätningarna görs vid flera punkter på lokalen så att man får en god bild av den fysiska karaktären. De elfiskelokalerna som inte är referenslokaler anses vara fysiskt påverkade av mänsklig aktivitet av något slag. Dessa lokaler ska genomgå en restaurering inom LIFE CONNECTS och genom att fastslå lokalens hydromorfologiska förutsättningar innan åtgärd kan man jämföra hur lokalens fysiska karaktär har förändrats efter åtgärd.
Inventering av vattenpest och signalkräfta vid Forsmöllan
Under sommaren har kräftbeståndet undersökts i dammen vid Forsmöllan, Rönneå. Totalt placerades 27 kräftburar i dammen vid platser som ansågs lämpliga för kräftor. Kräftburarna fick ligga under vattnet i cirka 10 timmar innan de kontrollerades. I de 27 kräftburarna infångades endast 5 kräftor, samtliga signalkräftor och små till storleken. Efter fångst noterades kräftornas längd och deras kön bestämdes. Kräftorna fick senare återvända till samma plats som de fångats på.
I samband med att kräftbeståndet inventerades undersöktes också hur utbredd undervattensväxten vattenpest var i dammen. Vattenpest klassas i Sverige som en främmande och potentiell invasiv art. Det konstaterades snabbt att vattenpesten var kraftigt utbredd i dammen med störst utbredning i grundområdena som inte var beskuggade. Dess begränsade faktor var uppenbart tillgången på solljus då den inte återfanns djupare än cirka 1,5 meter i det grumliga vattnet. Vattenpest är en art som lever i lugnflytande vattenområden och trivs inte vid strömmande vatten.
DNA-analys av lax och öring
Just nu pågår elfiske inom LIFE CONNECTS. Värdefull information kommer att inhämtas om bland annat fiskbestånden och dess status i de olika vattendragen. Framförallt kommer elfisket ge oss data som gör att vi kan jämföra fiskebestånden före och efter åtgärd, för att se om åtgärderna inom projektet får önskad effekt. För mer information om hur elfiske går tillväga se tidigare inlägg.
Vid sidan om LIFE CONNECTS pågår ett forskningsprojekt på Lunds universitet med namnet Optimera konnektivitetsåtgärder – implementering och utveckling av genetiska verktyg. Syftet med projektet är att undersöka hur bestånd av lax och öring genetiskt påverkas när vandringshinder tas bort inom vattendrag. Proverna kommer även att ge svar på hur olika bestånd av lax respektive öring är besläktade med varandra, både inom ett vattendrag och mellan olika vattendrag. Den genetiska provtagningen genomförs i samband med elfiskeundersökningen när fisken är bedövad. En liten bit av bukfenan samlas in på 20 individer av lax och öring från varje elfiskelokal. Den lilla biten från bukfenan placeras sedan i en behållare för DNA-analys. Biten från bukfenan som användes till den genetiska analysen kommer att växa ut på fisken och medför inte några negativa effekter.
Undersökning av flodpärlmusslans värdpreferens
En del av LIFE CONNECTS innebär åtgärder för att förbättra flodpärlmusslans status i Vramsån, ett biflöde till Helge å. Ån ska öppnas upp för fiskvandring och ge möjlighet för lax och havsöring att vandra högre upp i systemet. För att maximera återintroduktionen av flodpärlmusslor är det viktigt att få kunskap om deras värdfiskpreferens. Flodpärlmusslans larver parasiterar nämligen på lax eller öring under en period av sitt liv, innan de är tillräckligt stora (ca 5 mm) att överleva själva. Under sommaren har aktörerna inom LIFE CONNECTS satt igång en undersökning vid två olika lokaler i Vramsån. Öring och lax placerades i sumpar i ån tillsammans med gravida musslor. Nu är det bara att vänta på att musslorna släpper sina larver och därefter studera deras värdpreferens. Undersökningen kommer även att användas för att välja ut de lokaler som är mest lämpliga för återintroduktion av flodpärlmusslan.
Åtgärder vid Billingemölla, Rönne å
Åtgärder vid Billingemölla, Rönne å
Nedmontering av två mindre trösklar och biotopvård vid Billingemölla, Rönne å, har genomförts inom LIFE CONNECTS. Åtgärderna kommer att gynna de arter som är beroende av strömmande vatten.
De två trösklarna som fanns vid möllan och som nu är nedmonterade utgjorde vandringshinder för svagsimmande fiskarter men som efter åtgärderna nu kan vandra förbi. Trösklarna nedmonterades delvis och block och sten placerades nedströms trösklarna så att fisk nu kan vandra förbi. Biotopvård genomfördes också i huvudfåran där block och sten som tidigare rensats återfördes för att skapa en mer naturlig strömvattenmiljö som bland annat gynnar den biologiska mångfalden i vattendraget.
Billingemölla har tidigare använts bland annat för att mala mjöl och då använt vattnets kraft för att driva ett vattenhjul. Möllan har varit oanvänd sedan 40-talet, vilket har gjort att vegetationen till stora delar återerövrat området. Idag finns i stort sett bara grunderna kvar av möllan som vittnar om ett verksamt förflutet.
För att se bilder på före och efter åtgärd se bildspelet!