Helge å är beläget i sydöstra delen av Sverige och avrinningsområdet är 4 750 km2 stort. Ån har sitt källflöde på sydsvenska höglandet i trakten av Rydaholm i Jönköpings län och sjön Femlingen i Kronobergs län och mynnar i Hanöbukten (Österjsön) i Skåne län. Inom LIFE CONNECTS är det främst i det näst största biflödet, Vramsån, som åtgärder kommer att genomföras. Vramsån är drygt 56 km lång och har ett avrinningsområde på nästan 375 km2.

Vramsån har en slingrande karaktär med strömmande och mer lugnflytande sektioner omgiven av löv- och barrskog och småskaligt jordbruk i dess övre delar. I den nedre delen av avrinningsområdet blir markanvändningen gradvis ett mer intensifierat jordbruk vilket lett till att ån har problem med övergödning. Vramsån är även påverkad av rätning, rensning och dämning, vilket påverkar åns längsgående konnektivitet, dvs möjligheten till spridning och fria passager för djur, växter, sediment och organiskt material i uppströms och nedströms riktning.

Den ekologiska statusen i Vramsån är klassad som måttlig (klassning enligt vattendirektivet, WFD) på grund av bland annat problem med övergödning och bristande konnektivitet. Trots det har ån höga naturvärden och hyser 12 fiskarter, inklusive tre av LIFE CONNECTS målarter: lax (Salmo salar), ål (Anguilla anguilla) och flodnejonöga (Lampetra fluviatilis). Lax är en av de arter som prioriteras i Art- och habitatdirektivet och i förvaltningsplanen för Natura-2000 området. Noterbart, är att alla sju stormusselarterna som finns i Sverige påträffats i Vramsån, inklusive de hotade flodpärlmusslan (Margaritifera margaritifera) och tjockskaliga målarmusslan (Unio crassus). Båda dessa arter är listade i Art- och habitatdirektivet samt pekas ut som målarter i förvaltningsplanerna för Natura-2000 området. Föryngringen av dessa två musselarter anses dock vara dålig i Vramsån och åtgärder behövs för både musslorna och deras värdfiskar

Vramsån har även ett högt värde för terrestra växter och djur som lever vid ån, speciellt fågelarter såsom kungsfiskare (Alcedo atthis) och strömstare (Cinclus cinclus). Övriga arter som rör sig kring vattendraget är den rödlistade mustaschfladdermusen (Myotis mystacinus) och utter (Lutra lutra) som är listad i Art- och habitatdirektivet. Även vattenväxten jättemöja (Ranunculus fluitans) finns i Vramsån. Den växer på ett tiotal platser i ån och i den närbelägna Mjöån. Dessa är de enda förekomsterna i hela norden och utgör nordgräns för artens utbredning. Vramsån är därmed mycket viktig för denna rara växt.

Återställningen av livsmiljön i Vramsån, som är en del av Helge ås avrinningsområde, är en strategiskt viktig åtgärd, eftersom redan befintliga strömvattensmiljöer kommer bli tillgängliga för fiskarter med behov att vandra samt musslor. Vramsån är ett av de mest värdefulla vattendragen inom Helge ås avrinningsområde och förbättringar av den biologiska mångfalden i ån är av stor betydelse. När ån öppnas upp för fiskvandring kommer mängderna värdfisk för musslor, såsom lax och öring för flodpärlmusslan samt elritsa och stensimpa för den tjockskaliga målarmusslan, att öka vilket främjar reproduktionen av musslor på lång sikt. För att på kort sikt förstärka musselpopulationerna behövs även återintroduktion av musslor ske.

Vramsån har Natura 2000-status på 39 km av huvudfåran och på 10 km i tre av sina biflöden. Natura 2000-områdena domineras av naturtupen 3260, ”Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor”. Utpekade Natura 2000-arter är lax, flodpärlmussla, tjockskalig målarmussla, bred paljettdykare och skånsk sandnejlika.

När målarterna har återkoloniserat området kommer uppdatering göras av förvaltningsplanen för Natura-2000-området. På liknande sätt kommer planen för nationellt intresse för friluftsliv att uppdateras vid nästa kommande revidering. Vramsån och dess omgivning är en populär plats för vandrare, fågelskådare, fiske, ridning och andra fritidsaktiviteter.