Vatten har i alla tider varit mycket viktigt för människan. De första boplatserna finns vid vattendrag och människans utveckling är starkt förknippad med de tjänster som rinnande vatten ger oss. Vattendrag har i alla tider varit en livsnerv för människan, men idag har många av oss tappat kontakten med vattenmiljöer och i dagens moderna samhälle är kopplingen mellan vattendrag och människan mer diffus. Vattendraget är inte längre en naturlig del av vår vardag. Trots det är vi fortfarande lika beroende av de ekosystemstjänster; dricksvatten, mat, energi, transport, rekreation, mm, som vattendragen ger oss. LIFE CONNECTS kommer bidra till förbättrade vattenmiljöer och hållbar vattenanvändning till gagn för oss människor nu och i framtiden.

Lax (Salmo salar)

Laxen är en fiskart som lever sitt liv i både hav och vattendrag. Ynglen föds i vattendragen och tillbringar vanligtvis sina första år där för att sen vandra till sina uppväxtområden i havet. Efter ett par år i havet vandrar laxen tillbaka för att leka i vattendrag, oftast där de föddes. Laxen är beroende av fria vandringsvägar då just vandringen är en viktig del av deras beteende och överlevnad. LIFE CONNECTS kommer bidra till att lax kan vandra upp i vattendragen till återskapade livsmiljöer och lekområden. I Rönne å, Mörrumsån och Emån kommer laxens vandring att undersökas före och efter åtgärder.

Öring (Salmo trutta)

Öring leker över grusbottnar i strömmande vattendrag. Namnet på arten, öring, kommer sig just av att fisken uppehåller sig i vatten där botten består av ör, det vill säga grovt grus. Tre olika typer av öring brukar urskiljas utifrån skillnader i deras levnadssätt. Havsöringen som är en havsvandrande (anadrom) öring som, precis om laxen, vandrar ut från sitt födelsevatten till havet och sen tillbaka efter ett par år. Insjööringen som är anpassad till ett liv i sötvatten under hela sin livscykel och vandrar från sitt födelsevatten till en sjö och sen tillbaka för att leka. Bäcköring som är en småväxt öring som lever hela sitt liv i bäckar och andra strömmande vattendrag. Alla tre typerna är beroende av fria vandringsvägar för att föröka sig och överleva som art. LIFE CONNECTS kommer bidra till att havsöring kan vandra upp i vattendragen och leka samt stationär öring kan vandra till större delar inom vattendragen, vilket kommer öka populationerna och den genetiska variationen.

Mal (Silurus glanis)

Malen är en s.k. postglacial relikt och den vandrade in i Östersjön under Ancylustiden för 9000 till 7200 år sedan. Arten har gått tillbaka kraftigt de senaste hundra åren och Sverige är det enda land i Norden där malen ännu har etablerade bestånd. I Sverige lever malen på gränsen av sitt naturliga utbredningsområde och det är framförallt temperaturen som styr dess överlevnad på lång sikt, eftersom den är beroende av varma och långa sommarhalvår för att lyckas med sin reproduktion. Malen är europas största sötvattensfisk och en utpräglad rovfisk som framförallt jagar under dygnets mörka timmar. Precis som många andra arter behöver malen kunna vandra inom vattendrag för att söka föda, leka och överleva som art. LIFE CONNECTS kommer bidra till att öka beståndet av mal i framförallt Emån.

Ål (Anguilla anguilla)

Ålen är en ormliknande fisk som finns i både söt- och saltvatten. Den europeiska ålen leker på stora djup under vårvintern i Sargassohavet, öster om Nordamerika. Larverna driver sedan med havsströmmarna i upp till tre år innan de når den europeiska kusten. De kallas då för glasål. När de vuxit upp till blankål, vid cirka 12-18 års ålder, vandrar de tillbaka till Sargassohavet där de sedan dör efter leken. Ålen kan bli mycket gammal och en ål instängd i en brunn tror man blev 150 år gammal. Ålen är akut hotad och utan konkreta bevarandeåtgärder är artens framtida överlevnad oviss. Precis som lax och havsöring är ålen beroende av fria vandringsvägar för att tillväxa, föröka sig och överleva som art. LIFE CONNECTS kommer bidra till att ål kommer kunna vandra fritt i vattendragen, vilket kommer öka överlevnaden och förhoppningsvis ökade bestånd av ål i vattendragen i södra Sverige.

Nejonöga (Lampetra fluviatilis)

Nejonögonfiskar lever större delen av sitt liv som larv, där den livnär sig på organismer som filtreras ur bottenslammet. Efter 2-3 år omvandlas den helt blinda larven till sitt vuxna stadium. Alla havslevande vuxna individer är parasiter medan merparten av de sötvattenlevande arterna inte är det, och de senare äter inte alls efter larvstadiet. Det finns tre arter, havsnejonöga, flodnejonöga och bäcknejonöga. Alla arterna leker i sötvatten och under leken byggs en grop i bottnen, honan suger sig sedan fast vid en sten varefter hanen suger sig fast vid honans nacke. Hanen slingrar sig runt honan med kroppen och kramar ut rommen som befruktad faller ner på bottnen. Efter att leken är över dör de. För att kunna leka är de alltså beroende av att kunna vandra inom vattendrag för att nå sina lekområden. LIFE CONNECTS kommer bidra till att öka bestånden av nejonöga som idag är en starkt hotad art med eget åtgärdsprogram i Sverige.

Flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera)

Flodpärlmusslan är en av de äldsta djurarterna i den svenska faunan. Den äldsta dokumentation är ca 270 år gammal. Musslan trivs bäst i rena opåverkade vattendrag med förekomst av öring, lax eller andra värdfiskar då deras larvstadium är beroende av någon av dessa arter för att tillväxa och så småningom sätta sig på botten som en mussla. Musslan är starkt hotad och utan konkreta bevarandeåtgärder är dess framtida överlevnad oviss. LIFE CONNECTS kommer bidra till att bevarandestatusen för arten blir bättre i de skånska åarna; Rönne å och Helge å – Vramsån, där utsättningar av musslor kommer att ske.

Tjockskalig målarmussla (Unio crassus)

Den tjockskaliga målarmusslan är en av våra svenska stormusslor. Som alla svenska stormusslor lever den i sötvatten och främst i vattendrag med strömmande vatten. Musslorna lever halvt nedgrävda i bottensedimentet och filtrerar vattnet på ätbara partiklar. Fortplantningen är komplicerad och inbegriper ett parasitiskt stadium på gälarna hos en fisk. Vilka fiskar som är värdfiskar för just tjockskalig målarmuslla är inte helt klarlagt, men två viktiga arter är stensimpa och elritsa. Musslan är starkt hotad och utan konkreta bevarandeåtgärder är dess framtida överlevnad oviss. LIFE CONNECTS kommer bidra till att bevarandestatusen för arten blir bättre i de skånska åarna; Verkeån och Helge å – Vramsån, där utsättningar av musslor kommer att ske.

Utter (Lutra lutra)

Uttern är ett mårddjur och släkt med järv, mård, grävling, iller och mink. Den är ett smidigt, långsmalt djur med korta ben, brett huvud och lång, muskulös svans. Arten är starkt anpassad för ett liv i vatten, med simhudsförsedda tassar och näsborrar och öronöppningar som kan tillslutas vid dykning. Den trivs allra bäst vid sötvatten och söker sin föda i och kring vatten. Favoritfödan är fisk. Arten minskade drastiskt efter 1950-talet och försvann från många vattendrag i Sverige. Den ökar nu på flera håll och kan nu påträffas i vattendrag där den inte har setts på flera årtionden. LIFE CONNECTS kommer att bidra till att mängden fisk, som är utterns basföda, ökar vilket kommer höja bevarandestatusen för uttern i projektvattendragen.