Mörrumsån är den största av åarna som mynnar i Blekinge. Ån är 186 km lång och har ett avrinningsområde på 3 369 km2. Åns källflöden finns på gränsen mellan Jönköpings och Kronobergs län och rinner genom ett skogs- och sjölandskap innan den mynnar i Pukaviksbukten (Östersjön) vid Mörrum i Blekinge län.

Mörrumsåns vattenförekomster är klassade till måttlig och dålig status (klassificering enligt vattendirektivet, WFD) till följd av främst bristande konnektivitet, förändrad morfologi och övergödning. Ån har påverkats under lång tid av människan i form av rätning, rensning och dämning. Det finns ett flertal vandringshinder och långa sträckor saknar större substrat som block, sten och grus.

Även om Mörrumsån är påverkad av antropogena störningar (mänsklig påverkan), representerar den en av Sveriges artrikaste vattendrag, både vad gäller fisk och andra vattenlevande organismer. Den kan fungera som en fristad och källa för framtida spridning av många utsatta arter. Mer än hälften av Sveriges sötvattensfiskarter finns i ån, inklusive lax (Salmo salar), öring (Salmo trutta), flodnejonöga (Lampetra fluviatilis) och ål (Anguilla anguilla). Mörrumsån har en av Europas mest kända (snabbväxande och stora) laxbestånd och är en av de största producenterna av vilda laxar i Östersjön. Den årliga smoltproduktionen uppskattas till 15 000 individer. Den lokala bevarandestatusen klassificeras emellertid som ogynnsam till dålig och följer en negativ trend, varför arten är prioriterad i förvaltningsplanen för Natura 2000-områdena. Mörrumsån har en värdefull flora och fauna med många känsliga och renvattenkrävande arter. Alla sju stormusslor som finns i Sverige förekommer i ån. Dessa inkluderar två av Europas mest hotade sötvattensmusslor, flodpärlmusslan (Margaritifera margaritifera) och tjockskalig målarmussla (Unio crassus) vilka är prioriterade i Art- och habitatdirektivet.

Mörrumsån har också ett högt värde för terrestra växter och djur som lever kring ån. Stabila bestånd av strömstare (Cinclus cinclus), forsärla (Motacilla cinerea) och ett mindre bestånd av den rödlistade kungsfiskaren (Alcedo atthis) finns i avrinningsområdet. En art som utpekad i Art- och habitatdirektivet och som även är prioriterad i Natura 2000-områdena inom Mörrumsåns avrinningsområde är uttern (Lutra lutra).

Inom LIFE CONNECTS i Mörrumsån kommer tre vandringshinder åtgärdas och 12 km vattendrag restaureras. Detta kommer ge positiva fördelar för projektets målarter då fria vandringsvägar tillsammans med återställda livsmiljöer kommer öka fiskproduktion och därmed förekomsten av värdfiskar för musslorna. Åtgärdande av vandringshinder och biotopvård i form av blockåterställning och utläggning av lekgrus kommer förbättra vandringsbarheten, sedimenttransport, lek- och uppväxtområden samt skapa en mer naturlig bottenstruktur och flödesdynamik. Det gynnar inte bara vandringbenägna arter utan även strömvattenlevande arter och många andra organismer i och kring ån. Detta kommer även bidra till förbättrad vattenkemi och bevarandestatus för de utpekade naturtyperna och arterna.

Drygt 40 km av Mörrumsån är Natura 2000-område med de prioriterade naturtyperna ”Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ” och ”Estuarier” (Natura 2000-koder: 3210 och 1130). Utpekade Natura 2000-arter är lax, flodpärlmussla, tjockskalig målarmussla, hårklomossa och utter.

När åtgärdernas effekter visar på gynnsam bevarandestatus kommer förvaltningsplanen för Natura 2000-områdena att revideras. På liknande sätt kommer planen för nationellt intresse för friluftsliv att revideras. Mörrumsån är ett mycket viktigt område för friluftsliv och fisketurismen troligtvis en av de viktigaste turistattraktionerna i Blekinge län. Turister från hela världen besöker årligen Mörrumsån för att fiska och uppleva åns skönhet och kraft. Dessutom kommer allmänhetens medvetenhet om restaurering och vikten av att bevara viktiga arter i vattendrag stärkas genom spridning av projektresultat och erfarenheter vid det informationscenter, Laxens hus, som redan finns i Mörrum.